Så här kan en dag se ut som förälder till ett barn som har ADHD. Samtidigt som man sköter sitt jobb.  Det är då man önskar att man vore två. Jag är otroligt att jag har barnens farmor och farfar som orkar hjälpa till. De är guld värda. 

Det har har en hel del stök kring yngsta (sonen) men jag tror på en ljusare framtid. Det är min styrka att jag hela tiden orkar och försöker hitta lösningar där andra ser problem. 

Men min tro på vårt så kallade skyddsnät är inte lika stark längre. Vilket är sorgligt. Jag har sett båda sidorna och inser hur lite våra politiker egentligen vet om den vanliga människan. 

Idag blir det en ny kontakt med soc  för att gå hjälp. Ska bli spännande.